Nu har jag läst ut första boken i Knausgårds "Min Kamp". Det var mycket bättre än jag trott att den skulle vara. Med alla skriverier och mediacirkus som varit igång hade jag fått för mig att det var en dålig författare med sensationsinnehåll. Det brukar vara det. Rätt ofta i allafall. Men karln kan skriva. Riktigt bra! Och ja, jag är sugen på bok nr 2.
Så har jag skrivit ihop alla mina dikter (de någorlunda bra iallafall), alla elva. Och jag har skickat dem till vår lärare i estradpoesi, så får vi se om någon av dem kan hålla för en uppläsning. Ni är föresten alla välkomna att komma och se den 7:e november på ScenKaskad i Blackeberg (19-21)
http://www.offstockholm.se.
Och vet ni vad... Det snöar nu!
Nej, men inte snö va? Inte sån som ligger kvar? Kör försiktigt!
SvaraRaderaElva dikter - tänk om du är en riktig poet?!
Jodå riktig snö!
RaderaKnausgård skriver fantastiskt bra, men han tänjer ut sina barndomsupplevelser till det absurdas gräns. Härliga episoder i både ettan och tvåan! Och hans kärleksupplevelser som tonåring är helt underbara! Enda invändningen är just att han ofta behandlar obetydliga händelser som helt livsavgörande och förstorar upp dem, så att de räcker till sex böckers oavbrutet frosseri. Och så tycker jag ibland så förtvivlat synd om hans omgivning!
SvaraRaderaHm, jag har nog bara läst den som om det var en skönlitterär bok. Hur mycket som är sant för honom eller vad hans omgivning tycker om det han skriver är för mig personligen ganska ointressant. I alla fall efter ettan. Jag antar att det blir värre i de senare böckerna.
Radera