lördag 13 oktober 2012

Vänd dig inte om

Ojojoj, en sån vecka! Jag har varit så trött när jag kommit hem om kvällarna att jag stupat i säng. Vad har då hänt? Jag vet inte riktigt... Jag har läst en hel diktsamling pärm till pärm. Känner mig mycket stolt över detta, samtidigt som det känns som jag har fuskat. För boken var på 30 sidor, en sonett på varannan sida. Men det var en underbar liten historia, en sonettkrans av Lotta Olsson. En av få (om inte den enda) som skriver och ger ut sonetter. Rekommenderas varmt!

Den mörka stigen av Lotta Olsson,
handlar om Orfeus som går ned i dödsriket för att hämta sin älskade, men på vägen upp vänder han sig om för att titta på henne och då är hon förlorad för alltid.

Smal på jorden men stor i orden.
I tisdags var jag på skrivarmingel som anordnades av Ann Ljungberg. Som alltid en inspirerande kväll. Jag har dessutom tömt ett helt rum i lägenheten eftersom svärmor dyker upp på måndag. Nu tömde jag den inte för att hon har tendenser att trasha rum, utan för att hon lovat att tapetsera om det. Ska bli spännande, som att få ett helt nytt rum.

Och min man har kommit hem från sitt frekventa resande. Så när jag kom hem häromdagen stod en vas med en stor höstbukett mitt på bordet. Underbart! Den sprakar av färger och knallröda höstlöv. Annars har han mest tryffel i huvudet just nu (och en del i frysen)

4 kommentarer:

  1. åhh.. vad det lät mysigt ihop. sonetter, höstlöv och en man med huvudet i frysen.... kärlek!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, det mönstret såg jag inte! Kul. Fan vad roligt jag skriver. God damn! jag borde ge ut en bok!

      Radera
  2. Just det. Men sluta inte blogga. Jag har saknat dig de senaste dagarna, men nu vet jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland slår bromsarna till så att det inte blir härdsmälta under peruken. Sådant måste man respektera. Men nu är jag tillbaka. Tror jag.

      Radera