När jag som vanligt satt på Mornington och harvade med mitt manus, (bara rutinrättningar idag) släntrade Katrin Zytomierska in. Jag satt ganska länge och jagade upp mig över detta, men sedan blundade jag och reste mig upp. Gick bort till hennes lilla lunchsällskap och presenterade mitt visitkort. Så frågade om jag möjligtvis kunde få vända mig till henne i framtiden för att få råd om hur man slår sig fram i media.
Jag önskar att jag gjort det rakryggat och tydligt med en liten charmig blinkning men det var nog mest osammanhängande pladdrigt. Hon väntade snällt tills jag kom till något slags stopp, och frågade sedan vad det var jag ville. Jag hämtade andan och försökte mig på en ny förklaring, men jag misstänker att den också var vag... Hur som haver nu har hon mitt visitkort så att hon i lugn och ro kan fundera över vad jag var för någon galning. Och jag är en erfarenhet rikare!
Modiga, modiga du!
SvaraRaderaModig med darrande knäveck och flackande blick. Men JA jag kände mig verkligen modig!
RaderaFörlåt ett oerfaren. Vem är hon?
SvaraRaderaHm, det blir en lång förklaring, bäst att du googlar henne...
SvaraRaderaNu har jag googlat. Att du tordes! Gå fram till henne alltså.
SvaraRaderaJa, visst var jag modig! Tanken är att det ska gå lättare nästa gång jag antastar någon för att få råd. Vi får väl se.
Radera