Läste igenom sista kapitlet och beslöt mig för att stryka rubbet. Med alla de ändringar jag gjort i boken behövs helt enkelt inte det sista kapitlet. Men det betyder att näst sista kapitlet nu är sista kapitlet och därmed att det behöver en knorr. Attans. Bara att fixa.
Är samtidigt absolut faschinerad av Robin Hobb's senaste bok. Kvinnan är absolut proffs på cliffhangers. Eller vad sägs om att bryta mitt i en drunkning, mitt i en kidnappning, mitt i ... Hur tror hon att man ska kunna överleva innan boken är klar? Jag bryter mina läsningar mitt i kapitlena annars tar jag mig inte loss. Måste med andra ord kolla över mina kapitelavslut. Min bok är ett mjäkigt nybörjarförsök i förhållande till vad hon har åstadkommit.
Har spenderat denna underbart soliga dag på loppis. Skansen-Jonas och min svåger delar tydligen innegård på söder och de hade en underbar fikaplätt precis bakom salustånden. Härligt, sommaren är tillbaka!
Jag är så imponerad av att du klarar att göra så hänsynslösa ändringar! Bara skippa sista kapitlet! Hu!
SvaraRaderaTja, det var inte så svårt den här gången. Ingenting passade ihop längre!
RaderaAtt ta bort den sista meningen, det sista stycket eller till och med det sista kapitlet, är något som ganska ofta rekommenderas. Vad beror det på? Är det författarens lust att göra ett outplånligt intryck på läsaren genom en kraftfull och krystad slutkläm eller ett kapitel där alla härvor nystas upp genom en magnifik och högtravande final?
SvaraRaderaI första versionen hade jag mycket riktigt lite uppföljning av vad som hände sedan, med en lite lagom rolig slutkläm. Nu försöker jag undvika lagom. Det känns som om boken blivit tonåring efter den första barnsliga versionen, men den har ännu inte mognat till vuxen.
RaderaBara den inte blir gammal och gaggig!
SvaraRaderaNej då får jag slänga den utför ättestupan...
Radera